Alexander fyller 15 år idag - Hipp, hipp hurra !!!

Idag är det min son Alexanders 15-årsdag - Grattis!!!
Vi har idag firat med kladdkaka och skall fira mer på lördag då även Felix fyller år (12 år) med tårta, presenter och släktingar som kommer hit.
Skönt att Alexander slapp gipset på foten som han hade i en vecka bara :)
Vad fort åren går, min äldste son skall jag nu snart börja övningsköra med och min yngste son fyller 12 år om ett par dagar bara (och då kan jag inte heller vabba längre, ja om jag inte har läkarintyg förstås, vilket jag fick be om när jag åkte in med Alexander till Drottning Silvias sjukhus när han hade skadat foten).


Något som är betydligt enklare nu när barnen växer upp, är ju det här med presenter, nu önskar de sig bara pengar - ja, lite tråkigt förstås, men man slipper springa runt på Toy´s r us för att leta passande leksaker :)
Det som de annars önskar sig är ju så dyrt, bla nya mobiler, laptops, x-box, ps4 m.m. så pengar får det bli.
Jesper, min 17-åring sökte sommarjobb även i år, men han fick inget - och han blev grymt besviken.... Tror att det var 2100 ungdomar som sökte sommarjobb och 1500 fick jobb. Tyvärr tillhörde Jesper de 600 som inte fick något. Det hade annars gett honom ett tillskott i pengakassan med 4-5 tusen kronor, vilket inte hade varit dumt. Jag hoppas nu att de har någon koll på vilka som fick i år, så att han borde väl bli en utav dem som får sommarjobb nästa sommar istället.
Förra året sommarjobbade han på en förskola i tre veckor och trivdes jättebra där. På den avdelningen var alla barnen i 1 1/2 års åldern, vilket han först inte trodde skulle vara så kul, men det blev det.
Ja, väldigt tråkigt att han inte fick något jobb denna sommaren. Det hade varit bra om han kunde ta med lite egna fickpengar när vi ska till USA i 12 dagar, där lär det nog gå åt en del pengar. Våndas redan över hur mycket denna resan lär svida i min plånbok. Ja,ja, man lever bara en gång.
Har nu uppnått ett utav mina delmål att gå ned 5 kilo i vikt (lade ju på mig 2 kilo mins bara vid jul och nyår, hm...). Dessa 5 kilona är nu borta och jag ska göra ett försök att uppnå mitt slutmål på 2 kilo ned till - sedan får jag vara nöjd.
Kanske skulle ha ett litet mål till - att lära mig min nya Samsung :) Är ju van vid I-phone, men tids nog ska väl även jag klara av denna mobilen....Avskyr att läsa manualer och brukar aldrig göra det...
Nu ska jag njuta av att vi har ändrat till sommartid och att vädret har blivit varmare ute. Snart kan jag nog hänga undan min vinterjacka och om nån månad kanske jag slipper använda vantar (Ja, jag brukar använda vantar typ 8 månader om året, hihi...)
Må gott alla.
Åsa

Vad är normalt....?

Allt jag gör ska jag tydligen "gå in för" så till den mildaste grad....
För tjugo år sen typ så broderade jag för jämnan (ja, då ägde man ju ingen dator, hihi....). Så varje kväll framför tv:n åkte broderiet fram, jag kunde helt enkelt inte ens titta på en film utan att brodera samtidigt.
När man väl hade skaffat sig en dator och skaffade sig ett fb-konto, ja då fastnade man framför den istället (och gör ju det fortfarande). För några år sedan började jag spela "cityville" och höll väl på med det i två år, varje dag. Det kom nya saker man under tidsperss "var tvungen" att bygga i staden, så man gick ju in ofta för att hinne med det - helt sjukt egentligen vad man kan fastna i så oviktiga ting.....
Slutade med detta för två år sedan då jag började inse vad jag lägger min fritid på egentligen och det ångrar jag inte. 

Började därefter med scrapbooking och tillverkade album i parti och minut. Barnen lär ju få med sig var sitt flyttlass redan nu med allt jag har gjort till dem. Tre "mina-första-år-album" var (varför kunde jag inte nöja mig med ett album per barn? (som normala människor gör...)
Jag har gjort oändligt många fotoalbum (orkar inte ens räkna dem) och inspelade videofilmer till varje barn (ja, det är också ett stort intresse, att videofilma och fotografera). Jag fotograferar mycket än idag, det vet alla som känner mig :)
Scrapalbum har de ett helt gäng också, var sitt med alla gruppbilder/skolfoton, ett med alla porträttbilder, ett med alla utomlandsresor, ett med alla deras händelser de första 10 åren och ja, t.o.m var sitt album med all deras idrott de har utövat under deras uppväxt. Mina barn tycker inte att jag är riktigt klok - och det är jag nog inte heller.....haha...
(De kommer bla även också att få med sig 12 muggar med foton på dem själva, ett för varje år under deras första 12 åren, fotogareferade på Liseberg)

Ja, vad har jag fastnat i nu då? Jo nu räkade jag bli admin på en skänkessida här på fb. Inget jag själv hade tänkt på men jag blev tillfrågad i december och funderade nån dag - sedan tackade jag ja till det.
Så nu sitter man vid den sidan och försöker hjälpa till, själv lägga ut en massa skänkesannonser m.m. Väldigt roligt förstås, men så otroligt tidskrävande att vara admin på en sidan som strax har 1000 medlemmar....
Skall skriva ett blogginlägg längre fram om allt som jag varit med om genom den sidan, vilket spänner sig över oerhört positiva saker till enormt negativt tjafsande bland vissa medlemmar också - men det är väl sånt man får räkna med, när vi har en så stor fb-sida. Kan självklart säga att det positiva definitivt överväger, annars skulle jag ju inte vara kvar som admin. Gillar tänket med att det man själv inte behöver, det kan någon annan få bättre nytta utav, det är både miljömässigt och ekonomiskt hållbart att saker och ting återanvänds :)
Ja, så har jag ju börjat blogga också, men det är jag inte så flitig på, som tur är. Måste väl ha nåt vettigt att skriva också (vilket jag nog inte alltid har haft....).
Men som slutkläm på mitt inlägg, har jag nog insett att jag nog inte tillhör de normala...ja, vad nu normalt egentligen betyder?

Åsa!

Gips och syntest....

I tisdags spelade Alexander fotboll på idrottslektionen och trampade snett så illa att vi fick åka in igår till sjukhuset.
Först åkte vi till vårdcentralen (Backa Läkarhus) men där tyckte de att vi skulle åka in direkt till Barnakuten på Östra (Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus som det heter). Väl där så blev han först röntgad i foten (hans fotknäl var stor som en knuten näve och han hade väldigt ont). De såg dock inget men misstänkte ändå at det var något som inte var rätt och att det var mer än bara en stukning. Han fick 4 värktabletter och någon värkmedicin att dricka och efter en timme när dessa skulle ge effekt, gjordes en ny röntgen, med att de vred ordentligt på foten och vinklade den och det gjorde jätteont för Alexander trots alla tabletterna. Efter den röntgen så syntes det inte något speciellt heller, men de beslöt för att gipsa foten på honom och om en vecka ska vi åka in på ett återbesök. Då tas gipset bort och vi får då se om de kan se vad det kan vara. Har han tur så blir han av med gipset, har han otur får han ha gips i 6 veckor. Stackars Alex.....

Han har nu varit hemma idag då gipset dels behöver 24 timmar på sig för att stelna ordentligt samt att han absolut inte får stödja på foten och att jag ville att han får vänja sig en dag här hemma först.
Idag skulle han bla ha haft hemkunskap på schemat och det skulle varit jobbigt att stå vid spisen på ett ben :)
Imorgon får vi se hur han klarar av att hoppa iväg till skolan. De frågade om han behöver skolskjuts men vi bor ju granne med skolan så det behövs inte. Men vi bor ju på 3:e (ja, egentligen på 4:e) våningen utan hiss, så bara det blir ju lite jobbigt. Får hoppas att det går bra. Det hade ju varit lättare om han kunde gå på kryckorna om han fick lov att stödja på foten emellanåt, men nu måste han hoppa på ett ben hela tiden. Ja, jag hoppas att det kommer att gå bra och att han slipper gipset om en vecka.
Idag har jag och Jesper varit på körskolan och gjorde syntestet som behövs för att skicka in för att få ett körkortstillstånd. Jesper har ju under uppväxten haft sämre syn på ena ögat och hade under några år glasögon där han skulle träna upp det sämre ögat. Han hade när han slutade använda sina glasögon fått upp ögat till 0,8. Det upptäcktes vid 4-årsåldern (eller var det vid 6 års ålder, minns inte) och man kan träna upp ögat tills 12 års ålder. Efter att han fyllde 12 har han inte använt glasögon (han skulle väl egentligen ha det vid behov, typ när han läste, såg på tv eller satt vid datorn m.m.) men det har inte blivit så mycket med det de sista åren. Han tycker själv att han inte har några problem med synen och det har han egentligen inte när han använder båda ögonen.
Vid kontrollen hade han perfekt syn på vänstra ögat och även när han anväder båda ögonen, dvs 1,2, men på det högra ögat hade han nu endast 0,4 vilket är väldigt dåligt. På körskolan var de osäkra om Transportstyrelsen som godkänner körkortstillståndet skulle godkänna detta. Men vi får skicka in papprena så får vi se vad vi får för svar. Dock lär man ju inte köra bil genom att blunda på ena ögat, så jag hoppas att det är ok eftersom han ser perfekt när han använder båda ögonen, vilket man alltid gör. Annars blir det väl att skaffa linser eller glasögon isåfall. Jag hoppas att det går igenom för Jesper.
/ Åsa

Klädbytardag

Ja igår hade jag en klädbytardag. Jag hade bjudit in en hel del och det slutade med att vi var 7 styckna, vilket så här i efterhand var precis lagom. Hade vi varit många fler hade det nog varit svårt att "rådda i det".

De som ville (vilket var nästan alla) hade rensat i sina garderober och tagit med sig sina kläder som man inte längre ville ha och vi lade ut alla våra kläder i olika rum. Vi som var här har ungerfär samma storlekar så alla kunde gå runt och titta på allas kläder.
Fika, det måste man ju ha, så det började vi med och satt och pratade en stund tillsammans. Sedan gick vi runt och kollade, provade en hel del kläder m.m och de plagg man sedan gillade lade vi tillsammans på mitt vardagsrumsbord.
När alla var klara gick vi igenom ifall det var fler som var intresserade utav samma plagg. Det var väl en 3-4 plagg som två olika personer ville ha men det löste sig snabbt då en av dem avstod. Annars hade vi tänkt dra lott....Kul var att alla faktiskt hittade minst ett nytt plagg som man fick med sig hem.
Tänk om ingen hittade något från någon annan, det hade ju varit lite tråkigt....även om vitsen förstås är att man ville bli av med fler plagg än nya man plockade på sig.
Någon hade bestämt att hon bara skulle ta med sig 3 nya plagg med sig hem, fast jag har för mig att det nog blev 4 plagg till slut.
Hur som helst så blev det mängder med kläder över och jag lovade ta hand om dessa och de kommer jag att skänka bort.
Jag har redan bestämt att jag kommer att anordna en klädbytardag efter sommaren också, i september eller oktober. Då är det nog dags att rensa ut sina garderober igen och skänka bort lite sommarplagg som man har tröttnat på.
Tack för en mycket trevlig eftermiddag!
Åsa

Lite om jobbet och det som händer här i området....

Idag var jag och åkte skridskor med några fritidsbarn, det är alltid kul att få komma iväg på utflykt med bara några barn i taget. Man hinner umgås och prata mer med bara dem i ett par timmar. Det var jag och 6 barn som åkte iväg. Ja, åkte och åkte....när vi stod vid spårvagnshållplatsen så var det ett stopp vid en annan spårvagnshållplats och mycket folk hade hunnit samlas och stod och väntade. Efter typ 10 minuter bestämde jag mig för att vi skulle promenera till ishallen istället och det tog väl en dryg kvart att gå. Precis när vi hade gått i typ 3-4 minuter så hör vi att första vagnen kommer och sedan följer flera efter det. Nåja, det var gott väder och jag tycker det är skönt att promenera och det skadar inte barnen att också få gå en liten promenad. Lite synd tyckte jag dock om dem som hade med sig skridskor och hjälm och fick bära dem hela vägen, dock kan ju inte jag bära 4 par skridskor och 5 hjälmar som var det som var med i denna gruppen. Det blev en trevlig eftermiddag i alla fall, trots att vi då fick lite kortare istid.

I förra veckan var jag på mitt livs första årsmöte för Lararförbundet och det var intressant att få se hur det går till, dock känner jag att jag nog inte längtar tills nästa årsmöte :) . kul var att jag kände igen många personers ansikten fast jag inte kunde namnen på dem men nu fick man veta lite om vilka som innehar vilka poster i förbundet. Det kan ju vara bra att veta. Samtidigt som oss hade GAIS årsmöte en trappa upp och några var nog lite förvirrade när vi stod i hallen till Folkets hus och tog emot alla som kom. Ja, de flesta var väl "gamla rävar" i GAIS och gick direkt upp till andra våningen och vissa fick vi hänvisa upp dit, så de inte hamnade inne hos oss. Ja, då hade de nog blivit besvikna om de hade tänkt gå på fotbollsföreningens årsmöte och hamnade på Lärarförbundets årsmöte istället - det hade vart nåt det....
Föresten, så blev mitt namn uppropat på årsmötet som en utav protokolljusterarna, så snart får man väl hem protokollet för att godkänna det. Hoppas att man kommer ihåg allt som sades och att det inte lär vara några konstigheter i protokollet, men det är det säkerligen inte.Jag blev väldigt förvånad att mitt namn ropades upp som förslag till protokolljusterare (får väl "tacka" min "granne" som föreslog mig, hm.... )

Och så har det återigen varit skottlossning här i området, tar det aldrig slut? Jag har ju barn som är i samma åldrar (ja, jag antar att det är tonåringar, kanske något äldre....). Och det sker ju på dagtid, så då hjälper det ju inte att man skulle ha dem hemma på kvällarna. Jag kan ju inte låta mina barn vara hemma och inne hela dagarna, direkt efter sina skolor, det funkar ju inte. Man blir bara arg över att sånt här ska behöva förekomma.

/ Åsa

Saker jag ska göra och saker jag borde göra.....

Jag undrar om det inte är dags att rensa i min handväska snart? När jag lägger den på passagerarsidan i bilen kan signalen tuta för att det inte är fastspännt något bilbälte där.......är min väska verkligen så tung att den ibland utgör detta irriterande ljud? Då måste jag flytta ner väskan till golvet, hm.... 


För över två månader sedan slog jag i min överarm rejält och jag har fortfarande väldigt ont i den när jag gör vissa rörelser. Jag undrar om jag kanske ändå fick någon spricka eller så i armen och isåfall, sitter sprickan fortfarande i, eller varför har jag fortfarande ont? Ska jag behöva gå till läkaren för detta? Ja, det kanske vore dags för ett besök ändå så kan jag ju kolla upp mitt skadade knä också, som är orsaken till att jag inte spelar innebandy längre....eller så kanske det helt enkelt är så att man får inse att man inte är så ung längre och inte kan ha den fysiska kropp man en gång hade.

Jag har nu även tackat ja till att medverka i loppen för "fuck cancer and run" - vilket är ett lopp på en mil. Oj så långt, jag har ju bara sprungit lopp på en halvmil tidigare, hur ska detta gå? Detta är i september så man kan ju hinna springa lite innan men jag vet redan nu att jag lär springa några kilometer, sedan varva med att gå några hundra meter o.s.v - jag lär aldrig orka springa hela den sträckan....
/ Åsa

Irritation och funderingar.....

Jag har nyligen bytt mitt bredband från Tele2 till Telia och häromveckan fick jag en räkning från Telia (trots att jag skulle få de första 3 månaderna gratis, som alla bolag har då man byter, för att man har 3 månaders uppsägningstid från det gamla). Jag ringer då och påpekar detta och får till svar: -Ojdå, det skulle du visst ha (ja, kanske inte i dom orden men ungefär...). Sedan säger hon: - Kan du betala in denna räkning så får du nästkommande 3 månaderna gratis istället? Ok, svarar jag och har nu betalt min räkning som jag inte skulle ha.
Tänker sedan efter och undrar nu, varför kan inte Telia helt sonika bara annulera denna räkning? Ska jag nu hålla koll på att jag inte får någon räkning från dem om 3 månader? Blir lite smått irriterad över att jag behövde betala en räkning som de har gjort fel på.....de är ett stort företag och borde bara sagt åt mig att slänga räkningen. Nu har jag skrivit med stora bokstäver i min almanacka för i juni att INTE betala Telias räkning om det kommer någon (vilket det säkert lär göra) och då får jag väl ringa igen och hoppas att det då inte ska bli nåt strul. gillar inte alls detta!!!



Min äldste son har denna veckan 3 prov på 4 dagar - varför kan inte lärarna prata sig samman med varandra och sprida ut sina prov, så de inte infaller så tätt? Kan det vara så svårt? Ja, kanske på en skola med över 2000 elever....men ändå. Tycker lite synd om honom som får plugga så intensivt i flera dagar till olika prov.

Jag köpte lite fler strumpor härom veckan och varför, varför envisas de med att alla strumporna i ett 10-pack måste sitta ihop på så många ställen? Har ni varit med om att man klipper och klipper (och försöker att inte klippa i själva strumporna, bara det i sig är svårt) och när man sedan tar ett nytt par, så är det ändå några smågrejer som sitter fast. Måste strumpor fästas fast i både hälar och framdelen i olika omgångar i ett 10-pack. Ja, ni vet väl vad jag menar...?

Idag trampande ett fritidsbarn sönder min ena toffel - nej....inte kul. Det gick inte att gå i dem efteråt. Jag försökte först få dem att hålla ihop med flera gem (själva remmen, men det gick ju inte såklart :) ) och sedan tog jag häftapparaten och har nu häftat fast dem ordentligt. Nu sitter remmen fast, men så hade jag häftat lite för löst, så det var jag ju inte heller så nöjd över. Ja, ja, världsliga problem förstås....
Det blev visst ett lite "gnälligt inlägg" idag.
Får skriva lite mer om roligare saker nästa gång :)
Må gott alla.
/ Åsa