Har gjort årets goda gärning

Idag har jag gjort årets goda gärning....
Jag har i en veckas tid försökt skänka bort min dubbelsäng då jag nu har skaffat mig en bättre dubbelsäng. Flera har på olika skänkes och säljsidor visat intresse men ingen har gjort slag i saken och hämtat den.
Idag hörde ett indiskt par av sig och ville ha sängen. De studerar på högskolan Chalmers här i Göteborg och har bott här i ett år utav fem.
Så dels blev det till att använda sin engelska då de knappt kunde någon svenska och de var först här och tittade på den och bad mig ringa efter en stor taxibil som skulle köra den till deras studentboende nära Sahlgrenska sjukhuset.
Men som jag misstänkte så ville inte Taxi Göteborg köra en dubbelsäng så jag tänkte att jag gör väl en god gärning och kör hem sängen åt dem.
Sagt och gjort så tog detta 3 timmar totalt och två vändor dit allt som allt och detta på Felix födelsedag.

Så Felix och ja även Alexander fick vänta tills klockan 21.30 innan vi firade dem med presenter och lite tårta.
Jag hann prata en hel del med mannen från Indien och höra vad han tyckte om Sverige och om svenskar och vi hade intressanta samtal om detta.
Det första han reagerade på när han kom till Sverige var vårt sätt att köa. Vi köar snällt och fogligt överallt och ingen går före någonstans. Jag sade att jag har hört att vi svenskar är nog bäst i världen på att köa. Så är det inte i Indien, där köar man inte på led....
Vi svenskar har tydliga regler som vi följer, bla i trafiken. Trafiken i Indien är kaotisk, här i Sverige följer alla våra trafikregler. Varje vända han och jag körde sängdelarna fram och tillbaka (4 enkelresor) fick jag påminna honom om att ta på sig bilbältet. I Indien behöver bara chauffören ha bilbälte på sig, här i Sverige måste alla passagerare ha på sig bälte (vilket jag tycker är en självklarhet, vid en krock spelar det ju ingen roll om man är chaufför eller sitter på annan plats i bilen, man blir lika skadad oavsett var man sitter obältad).

Han sa att det är dyrt i Sverige men att vi tjänar 10 gånger mer i lön här än i Indien och att våra löner är mer lika oavsett yrke än det är i Indien. Där tjänar de fattigaste typ 20:- per månad och de rikaste ofantligt stora summor.

I Indien ska barnen försörja sina föräldrar när de blir äldre, det behöver man inte här då staten ger pension när man blir äldre. Han tycker att vi betalar mycket skatt men att vi får mycket för skatten också, fri skolmat, fri sjukvård och tandläkarvård upp tills man blir över 20 och mycket mer. I Indien får man betala för allt, det är inte subventionerat som mycket är här i Sverige vilket gör att alla i Sverige kan få läkarvård för en billig peng.

Jag frågade vad han tyckte var sämre med Sverige och fick till svar att svenskar är reserverade och håller oss för oss själva, vi är inte så utåtriktade samt att vår mat är lite blek, vi använder inte så mycket kryddor. Ja, det kan jag förstå, både att vi svenskar inte hörs och syns så mycket samt att maten i Indien är ju väldigt stark, så vår svenska mat är nog rätt smaklös för dem.
Det var trevligt att prata med dem och de sa att när de kommit i ordning i sin studentlägenhet så skulle de bjuda mig på indisk mat. Låter kul, men vi får väl se, jag räknar inte med att detta blir av.
Nu är jag trött efter denna kvällen.
Sov gott.