Har en ledsen och besviken son....

Både jag och min son Jesper är lite ledsna idag.

Jesper hade tillsammans med 4 andra 19-åriga killkompisar bokat en resa till Aiya Napa i Cypern. De skulle resa dit en vecka efter att de tog studenten och skulle nog haft superkul. Det skulle vara deras första utlandsresa för dem utan att föräldrar är med.
Dock har de nu ställt in resan. Först var det en kille som i ett tidigt skede avbokade, men då skulle de andra 4 resa ändå.
Igår när 2:a inbetalningen skulle ske så meddelar ytterligare en kille att han hoppar av. Hans föräldrar sa till honom att han fick välja mellan resan eller att ta sitt körkort nu - det blev väl för dyrt att göra båda sakerna. Men jag tycker att det är i senaste laget att dra sig ur flera veckor efter att resan bokades och när 1:a inbetalningen redan skett.
Igår satt Jesper och pratade med de återstående två andra som nu var kvar och då ville en till kille inte resa då två har hoppat av, att resan inte skulle bli densamma när det inte var hela gånget som kunde resa med. Vilket gjorde att alla då hoppade av resan. Jag försökte få Jesper att han och den sista killen skulle resa i alla fall, där nere i Cypern kommer de säkerligen träffa på andra ungdomar att umgås och ha kul tillsammans med.
Men de är båda ledsna och besvikna över att resan nu inte blir av och det känns tungt i mitt hjärta också, jag tycker så synd om Jesper som nu inte kommer iväg på resan. Han hade sett fram emot detta väldigt mycket.
Jag kan tycka att föräldrarna som ställde detta ultimatum kunde ha kommit på detta när resan skulle bokas, eller kunna hjälpa till att han kunde få resa och sedan ta körkortet efteråt istället, varför ha så bråttom med körkortet att han måste välja? Förstår att allt kostar pengar, varken att resa eller ta körkort är billigt, men så trist för alla grabbarna.
Själv hade jag unnat Jesper att för första gången få åka iväg med kompisar utomlands, även om jag säkerligen hade varit väldigt orolig för 5 grabbar på Aiya Napa, ett riktigt festresemål för ungdomar. Men man lever ju bara en gång. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan någon ny resa bokas in för Jesper med någon eller några kompisar framöver.
Som tur är har Jesper och mina andra barn fått resa väldigt mycket och sett sig om i världen. Kanske kan jag både ha råd och kunna unna oss någon härlig weekend i någon storstad i sommar, om de nu vill följa med, vi får se.